Bryggholmens glasbruk är det viktigaste från 1500-talet i Sverige och har blivit föremål för en viss arkeologisk undersökningsverksamhet, dels av Västerås museum 1971-1972 (Opublicerat), dels av Lars Henricson, Bryggholmsgruppen, i samband med den restaurering av herrgården och miljön som påbörjats under år 2002.

På uppdrag av Lars Henricson utfördes tidigare en maritimarkeologisk rekognoscering vid Glasviken, Kungs-Husby socken, strax O om Bryggholmen, för att undersöka eventuella samband mellan bruket, viken och den närbelägna kungsgården. Inga säkra indikationer på glashantering eller annan verksamhet kopplad till bruket kunde påträffas vid den ytliga översikten. Hypotesen som istället framfördes var att Glasviken fått sitt namn från Glastorpet, som i sig är kopplat till Bryggholmen, t ex i ett ägoförhållande. Personal och dagsverkare på Bryggholmen borde ha besuttit ett antal torp i området.

Som en led i undersökningarna på själva Bryggholmen uppdrogs även att göra en maritimarkeologisk förstudie utanför herrgårdsbryggan på Bryggholmen. Utgångshypotesen var att glashanteringen borde ha avsatt kulturlager och/eller lösfynd i vattnet kring bryggan. Föreliggande arbete är rapporten från denna förstudie.